“Summan av lasterna är konstant​”

Är summan av lasterna konstant? Är vi dömda att öka en last om vi minskar på en annan? Eller är det bara en dålig ursäkt för att fortsätta dricka alkohol?
Summan av lasterna är konstant som ekvation på en brun tavla

Är summan av alla laster konstant?

Tage Danielssons Mannen som slutade röka cementerade myten om lasternas konstanta summa i det svenska medvetandet.

Denna alkismyt påstår något så diffust att om du minskar på en “last”, så kommer du oundvikligen behöva öka en annan.

Men det är inte vilka laster som helst. De ska vara av beroendekaraktär och gäller inte bara alkohol, nikotin och andra substanser. Även sex- och spelmissbruk [1] brukar räknas.

“Det är bättre att jag dricker än håller på med något ännu värre”

Känner du igen argumentet ovan? Det är stöpt i den klassiska formen av det minst onda av två onda ting. Som skulle kunna stämma – om nu summan av lasterna faktiskt var konstant.

Lasternas summa är snarare exponentiell

Vissa droger triggar rent kemiskt igång sug efter andra substanser. Just nikotin och alkohol är en välstuderad kombination, men de flesta av oss behöver inte läsa neuropsykiatriska studier för att hitta stöd för denna orsak-verkan. Feströkande är ett alltför vardagligt exempel.

Ett aktivt alkoholberoende innebär även olika hälsomässiga och sociala problem, som i sin tur öppnar dörrarna för andra preparat. Marijuana för att varva ner. Tabletter för att fixa sömnen. Kokain för att mildra social ångest eller förlänga alkoholrus.

Drogers bieffekter kan i sin tur trigga beteendemässiga laster. Alkohol ökar risktagandet vad gäller till exempel spel och sexuella förbindelser. Ecstacy / molly[2] gör dig kåt. Amfetamin triggar och förvärrar tvångsmässiga handlingar. Hasch gör att du bor kvar hos mamma och spelar tv-spel tills du är 30.

Rökare löper sex gånger större risk att bli alkoholberoende

Skämt åsido stöder även empiriska studier detta. En amerikansk studie med över 43 000 respondenter visade till exempel att rökare löper sex (6) gånger större risk att utveckla alkoholberoende.

en annan studie klarade endast 7% av de som var alkoholberoende av att sluta röka. Mot 49% av de som inte var beroende.

I en tredje rapporterade 31% av tillfrågade sexmissbrukare att de även var beroende av alkohol, vilket kan jämföras med 4,2% av Sveriges befolkning i stort.

Många alkismyter handlar om att försöka definiera en exakt gräns där drickandet går från ofarligt till farligt. Myten om lasternas konstanta summa utgör dock snarare en dålig ursäkt för den som passerat gränsen.

  1. I själva filmen byter Gösta Ekmans karaktär ut sitt rökande mot kärlek, vilket normalt bara räknas som en last av gymnasiala kvasicyniker.
  2. Oavsett vad partyknarkarna intalar sig så är den verksamma substansen i molly och ecstacy densamma: MDMA. I bästa fall. När molly såldes in i början av 00-talet var det som “ren MDMA” (därav namnet molly, från “molecule”). Myten att molly är renare än ecstacy lever kvar sen dess. Tester på festivaler visar dock ingen markant skillnad på molly och ecstacy vad gäller innehåll. Ofta är det inte ens MDMA överhuvudtaget.

av Carl Sundevall

Senast uppdaterad 2021-01-13

Fler alkismyter