Vit månad ger knappt någon effekt på hälsan

I den breda pressen syns ofta artiklar om den vita månadens positiva effekter. Dock handlar det nästan uteslutande om effekten under själva uppehållet. Inte hur du påverkas i längden.

Faktum är att den vita månadens långsiktiga effekter på hälsan är omdebatterad.

Att hoppa mellan ymnigt drickande och helt torra perioder är lite som att jojobanta. Det är bättre att du dricker – eller äter – måttligt hela tiden, än att kasta dig mellan ytterligheterna

Får dig att dricka mindre på lång sikt (typ)

Däremot verkar det som att folk faktiskt dricker mindre perioden efter en vit månad.

Jag skriver ”verkar”, eftersom de få studier som gjorts är ifrågasatta på grund av forskningens motsvarighet till the silent vote. Det vill säga att de bygger på självskattning, vilket när det kommer till alkoholkonsumtion är ett trubbigt instrument. Inte minst när det handlar om folk som dricker mycket och där skam, rädsla för att hamna i trubbel, minnesförluster eller förnekelse spelar in.

Till exempel visade en av de största studierna med 3 800 deltagare viss minskad konsumtion ett halvår efter den vita perioden – hos den blotta fjärdedel av de som överhuvudtaget svarade på uppföljningen.

Jag såg själv detta förnekelsefenomen i det extrema när jag drev nattklubbar. Ingen har nämligen druckit mer än fyra glas – i alla fall när det är en vakt som ställer frågan. Men jag har också upplevt det vid middagar och fester där folk ofta på eget bevåg berättar om hur sällan och hur lite de dricker numera. För att strax försäga sig när förra helgen kommer på tal.

Behov av vit månad är en varningssignal

Diagnosmanualerna ICD-10 och DSM-5 har båda ett snarlikt formulerat kriterium för beroende (eller substansbrukssyndom): varaktig önskan [1] eller misslyckade försök att minska eller kontrollera intaget.

Att du känner att du behöver ta en vit månad skvallrar alltså i sig om att du kanske dricker för mycket. Men det är först när du återkommande misslyckas med att påbörja eller fullgöra den, som det börjar bli illa.

Att ”gå på vita knogar”

Inom Anonyma Alkoholister används begreppet att ”gå på vita knogar” om att hålla sig nykter utan AA. De menar att det är svårt och plågsamt, men inte omöjligt.

Även om jag ifrågasätter en del av AA:s påståenden, så har uttrycket en viss poäng. Till och med en person med ett svårt alkoholberoende skulle ju tekniskt sett kunna hålla sig nykter en period.

En vit månad bevisar inte mycket

Att du fortfarande kan vara beroende trots att du klarar en vit månad stöds även av diagnosmanualerna. Du behöver nämligen inte uppfylla samtliga kriterier för att räknas som alkoholberoende. Faktum är att ICD-10 endast kräver att du uppfyller tre av sex. Medan DSM-5:s mer glidande skala anger två till tre (av totalt elva) uppfyllda kriterier som lätt beroende, fyra till fem som medelsvårt och sex eller fler som svårt beroende

Med andra ord kan du vara svårt beroende även om du i perioder klarar av att kontrollera ditt alkoholintag.

Att i såna fall gömma sig bakom en vit månad är exakt den form av självbedrägeri som är faran med många alkismyter.

Det skadar aldrig att ta en paus från alkoholen

En vit period utan alkohol är förstås bättre än att inte ta något uppehåll alls. Och är det så att du funderar över en paus har du inget att förlora.

Min personliga erfarenhet är att ett längre uppehåll kan vara nödvändigt för att förstå att ett liv utan alkohol faktiskt är möjligt. Jag hade själv uppehåll i tio veckor 2010 med det uttalade målet att förstå just detta.

För den som vill nå de positiva effekterna av en vit period räcker det faktiskt med en vecka då och då. Det kan vara om inte bättre, så i alla fall likvärdigt med en årlig vit månad.

1. Ordet ”önskan” kräver medvetenhet om sin konsumtion. Se myten Det är lugnt så länge jag är medveten om att jag dricker för mycket.